Filmen sÄg vi pÄ Filmstaden Scandinavia i Stockholm. Vi hade gÀrna gÄtt och sett en film pÄ imax biografen men dÀr gick det ingen film som passade oss. IstÀllet blev det i en av VIP salongerna dÀr vi samtidigt Ät hamburgare och drack lite vin. HÀr var det gott om plats och sköna fÄtöljer.
Mycket vÀlspelat drama dÀr man verkligen kan kÀnna sorgen i framförallt Trines karaktÀr, Anna. Jag kan inte pÄstÄ att dÀr var sÄ mycket humor i filmen utan jag fick snarare en ganska tung och sorgsen efterton av den. Jag tror inte att detta Àr en film jag kommer att se igen.
Betyg:Anna drömmer om att leva i kollektiv och nÀstan tvingar sin man Erik in i det. Det hela slutar inte riktigt som Anna hade hoppats och man fÄr pÄ nÀra hÄll se och nÀstan kÀnna hennes panik och kamp för att inte bryta ihop. Ingen favoritfilm, vÀldigt tung och sjuttiotal. Tur fÄtöljerna var sÄ sköna och ölen god.
Betyg: